En båtfärd på Drömmesjön på 1800-talet
År 1936 publicerade N.J. Nätterlund från Rössjö en artikel med ovanstående titel i ”Norrland i ord och bild”. Då den ger en viss tidsatmosfär återges den här i sin helhet:
” Innan Drömme- och Orrvikssjöarna blevo utgrävda, vilket skedde på 1890-talet genom sprängningar i Bryngeån, roddes allmänt från Orrvikslandet fram till kaptensåbron vid kyrkströmmen i den s.k. Åvika vid Sidensjö kyrka. Rössjöborna hade sin stora kyrkbåt vid Orrvikslandet och orrviksborna hade också en kyrkbåt, Det är en sådan båtfärd jag nu, ur mitt minne från barnaåren, vill försöka beskriva. På den tiden besöktes kykan mera allmänt än nu och en båtfärd en vacker söndagsmorgon ville givetvis de flesta vara med på om tillfälle gavs. Båtfärden från Orrvikslandet var bestämd till klockan 9 på söndagsmorgonen och då samlades alla de som önskade deltaga i båtfärden vid båtstället. När alla beräknade deltagare voro där så sköts båten ut från land och många gånger hände det att orrviksborna gjorde det på samma gång som Rössöborna. Nu blev det en kapprodd båtarna emellan, rolig att se men arbetsam att deltaga i, men satt gammelbåtsman gubben Kammardräng vid styret i Rössjöbåten så kände sig kyrkfolket säkra. Var gubben Jan Jansson med, så var man säker på att färden blev intressant, även om mor Stina Lisa satt som kritiker. Då kunde det hända många gånger att gubben Ol Jonsson kom, så att säga, mellan två eldar knappt vetande vilkens parti han skulle ta. Vid Orrvikssundet brukade ombyte av roddare ske. Satt gubben Nils Kristoffersson vid sin åra, tyckte han alltid det var bäst fortsätta så länge maskinen gick, vilket Lasse Åström inte hade något emot ifall det var hans tur att avbyta Kristoffersson. Någon gång kunde det också hända att Ol-Sammels mor tog upp en psalm och då stämde alla i med liv och lust och så sjöngs den ena psalmen efter den andra. Snart var man framme vid Näsudden och ville det tura sig, kunde Drömmebåten bli den tredje båten i följet. Snart var man framme vid målet. Det hände som oftast att den som kom först fram inväntade de andra. Nu kunde man få höra rätt skarpa kvickheter, t.ex. då Jan Jansson i Rössjö frågade Jon Erson i Orrvik vilken kyrkplats han hade i Sidensjö kyrka, han som var Nätrabo varpå Jon Ersa svarade: ”Vet du om je ska´ te´ körka”? då Jan Jansson genmälde: Jaså Du är borte å ackerdere bort smågrisa kanske”? Nu ansåg sig gubben Berglund ha skyldighet att ta sin granne och byaman i försvar och frågade Jan Jansson om han aldrig varit i Nätra kyrka och vilken bänkplats han där haft varpå Jan Jansson svarade: ”Nog har je´ vari´ ti´ Nätra körka men dä´ var på den ti´en då man kunde köpe ett halvstop brännvin och ackerdere sej kaffe hos ´n Björs-Israel, då va´ dä lönt å gå i körka men knappast nu då man int´ en gång kan köpe sej ett paket chandeloupe”!(Affärerna var på den tiden öppna även under söndagen).
Nu ringde det i kyrkklockorna för andra gången och Erik Tomasson i Orrvik med den oskyldigaste min sade:”Je tro´ Hämragubben ha´ klövjeda´ å ska te´ fjälls mä´ gallkorna” för så tyckte han som Nätrabo att Sidensjö kyrkklockor lät. Nu blev Ol-Jons mor allvarsam ”Fruktar du int´ herren du som ä´ unner samma fördömelse”! varpå Erik Tomasson svarade ”Je ä int´ hemme i en hann sockna”.
Båtfolket närmar sig stegporten och pratet tystnar av så småningom. De gamla gummorna niga och de gamla gubbarna nicka med en menande blick mot kyrkan. Sällskapet skiljer på sig, då en del gick direkt in i kyrkan och en del sökte reda på sina stallrum för att ordna sina kläder. Snart hördes tonerna av ingångspsalmen från den åldriga kyrkans orgel som mästerligt trakterades av klockarfar Långström, under det att den högreste gamle vördade prosten Sehlstedt sakta skred fram mot det heliga altaret och därmed började gudstjänsten.”
Gamm-Jenny, i flottningens tjänst på Drömmesjön till omkring 1930