Sidensjös historia före år 1900

Nedanstående karta upptar de byar som på Ekonomiska kartan (Gula kartan) har påförts mark (brun text). Förutom dessa byar finns då dels för länge sen övergivna byar, dels bosättningar som en gång har varit egna byar, men numera tillhör någon annan by. Dessa behandlas under kartan på denna sida. Några ord som uppträder under nedanstående länkar kan behöva en extra förklaring:

– Seland är ett ångermanländskt begrepp som egentligen avsåg skatteförmåga men i praktiken den uppodlade arealen. Ett seland var enligt uppgift ( Vestin: Ångermanlands historia…. ) drygt en tredjedels hektar i de fall den avsåg åkerjord men det kunde även vara ett mått på t.ex. hö eller fiskevatten.

– Utjord avsåg (Vestin: se ovan) s.k. ”halvhemman, uppodlade men ej bebyggda områden”. Det är dock uppenbart att en del av de före detta byar som anges som utjordar har varit bebyggda men ändå förlorat sin bystatus.

Det finns en textfil för var och en av de 33 byarna. Dessa kan nås genom att klicka på bynamnet under kartan.

Följande byar och bebyggelser faller utanför de kriterier som angetts ovan:

Anbyn
Byn skattade i 1542 års jordabok för 15 1/2 Seland,av vilka 6 1/2 var utjord under Hämra, 2 5/3 var utjord under Bredåker och 9/10 seland var utjord under Stig. Byn var redan då öde och ägdes gemensamt av de tre nämnda byarna. Vid laga skiftet delades byn mellan de tre. Att den blev övergiven kan ha berott på att Nätraälvens översvämningar i kombination med svårdränerad mark försvårade jordbruket. Namnets första del tros komma från ett fornsvenskt mansnamn.

Fagerkäl
Byn skattade år 1542 för sex seland. Under 1600-talet var byn tillfälligt öde. År 1697 betecknades stället som ”ett fäboställe eller uthängh under fintorpet Gräätnäs”.

Fagerkäl år 1697

I mitten av 1700-talet fanns planer på att åter bebygga byn, men ännu i slutet av århundradet var den obebodd. Namnet käl har betydelsen ”något försumpad granskog”.

Fastböle
Byn skattade år 1542 för fem seland. Under 1500-talet var byn tidvis öde, och från slutet av århundradet fanns inga bofasta människor i byn. Senare (1801) omnämns byn som utjord under Kläppen. Byn låg på den nordsluttning som numera kallas Fastbölesliden drygt två km SV om Kläppen. Om Fastböle överhuvudtaget varit bebyggt efter 1500-talet måste det ha varit kortvarigt, för år 1793 benämnes området ”Fastböle Slåtten”.

Grindnäset
Är ingen by, utan en relativt sentida bebyggelse på mark som i huvudsak tillhör Nybyn. Namnet kommer av att gränsen mellan Nybyn och Nyland gick där, och då var givetvis landsvägen avstängd med grindar.

Hållen (”Halla”)
Det fanns två byar med det namnet i Sidensjö. Den som fortfarande är bebyggd syns på kartan ovan. Den andra som inte längre finns kvar låg strax norr om Nyland. Enligt traditionen ska en man vid namn Balder ha bott där vid tiden när kyrkan byggdes.

Klöfsnäs
Byn skattade år 1544 för 18 seland. Enl. Vestin (Kulturgeografiska studier..) var byn permanent ödeby och utjord under Nolås redan vid denna tid. I 1825 års jordabok är byn utjord under Nolås nr 1-6. På 1500-talet angavs namnet tidvis till ”Klipsnes” och betydelsen anses också ha att göra med ordet klippa. Enligt den muntliga traditionen var Klöfsnäs en av de första uppodlingarna i Sidensjö. Vidare skulle en man vid namn Silver från Klöfsnäs ha varit med att bygga kyrkan på 13- eller 1400-talet. Sitt namn fick han då han hade silversöm i hästskorna. Att spekulera om när uppodlingen skulle ha skett är givetvis svårt men lockande. En gissning är någon gång mellan åren 600-900 e.kr. Frågan diskuteras utförligare i huvudtexten.

Ledinstorpet
Ligger på nordvästra stranden av Stor-Degersjön, och har fått sitt namn efter den gifte drängen Johan Ledin från Å som 1851 köpte hälften av det då redan existerande torpet av en Herman Persson med hustru. Denne hade köpt marken från Å byamän 1845. De två familjerna delade på torpet. Sedan hände tydligen något dramatiskt:
Enligt en version (J. Strindlund) så försvann Herman Persson spårlöst, och det började skvallras om att det var Ledin som dödat honom , då den förre sålt skog och ansågs ha pengar hemma. Det pratades t.o.m. om en grav i något som kallades Malmviken, men någon undersökning gjordes ej.
Enligt en annan version var det en kringvandrande person som under en båtfärd på Stor-Degersjön rånades och knuffades överbord av Ledin. Bytet ska ha varit relativt stort. Efter att nybygget på Degersjönäset, som det kallades, lämnats öde hittades pengar undangömda där.

Siljom
Byn skattade år 1542 för sex seland, och betecknades under 1500-talet som tillfällig ödeby, alltså tidvis obebodd. Alltsedan 1600-talet är byn permanent öde och används som fäbodvall av Drömme. Drömmeborna höll åkrarna delvis öppna, och år 1825 skattade man för fyra seland. Namnet är en pluralform av sel och skulle alltså betyda ”selen”. Läget är ca. en km nedströms från Hinnsjön.

Siljom år 1697

Enligt traditionen var detta en av de allra första odlingarna i Sidensjö. Odlingsförutsättningarna kan dock inte ha varit de allra bästa då byn ligger omkring 100 meter högre än huvuddelen av övriga byar i Sidensjö.

Solum
Byn skattade år 1542 för fyra och ett halvt seland. Under 1500-talet var byn tidvis öde. Enligt ”Svenska gods och gårdar”, 1941, hette den förste invånaren Thor. Enligt den lokala traditionen skulle en man vid namn Tor från Solum ha varit med om att bygga kyrkan. Det är väl troligt att det är samme Tor som är upphovet till båda traditionerna och att byn antingen grundades på 1300-talet när kyrkobygget startade eller, mera sannolikt, att han inte var den förste invånaren utan kanske bara den förste som traditionen har orkat bevara minnet av. Namnet Solum betyder ”soligt hem”. Området tillhör numera Näs by.

Tuve
Byn skattade år 1544 för fem seland och i slutet av 1700-talet som utjord under Nyland och Nolås för 2 1/2 seland. Enligt traditionen bodde där vid tiden för byggandet av Sidensjö kyrka en man som hette Torsten. Tuve finns inte kvar idag men låg rakt väster om Nolås i anslutning till gränsen mot Nyland.

Västansjö
Ett bynamn som förekommer i 1535 års hjälpskattelängd men aldrig senare. Bucht anser att namnet kan ha avsett Solum eller någon annan bebyggelse på västra stranden av Drömmesjön. Vad beträffar Solum stöder han sig då på det faktum att denna by inte förkommer i sagda hjälpskattelängd, men det finns många andra namn som saknas där. Dessutom är Solum enligt traditionen en av de allra äldsta byarna och det är den under namnet Solum och inget annat. Rimligen bör namnet i alla fall ha avsett en bebyggelse på västra stranden av någon sjö i Sidensjö.

Ånänge
Utjord som nämns på 1540-talet, oklart under vilken by. 1549 angavs arealen till två seland.

Åstorpet/Åssågen
I början av 1800-talet anlade bönderna från Ås en liten vattensåg i Gäddtjärnsbäcken väster om Hannsjön, långt ifrån bebodda trakter. 1848 flyttade en före detta bonde från Ås vid namn Nils Hansson med hustru och så småningom sju barn dit och började odla upp marken. När hans 50-åriga hyreskontrakt löpte ut vid slutet av hans liv hann en utomstående person före och köpte hela Åstorpet för en blygsam summa. År 1907 arrenderades torpet av en familj Vidmark och därav den ännu förekommande benämningen ”Vidmarks”. När verksamheten var som störst inhystes här ca. 35 kor från Stig, Hämra samt byar i Själevad under sommarhalvåret.