Sidensjös historia före år 1900

Sidensjö kyrka omnämns första gången år i ett brev från ärkebiskopen Henrik daterat den 17 juli 1386. Det anses allmänt att kyrkan började byggas någon gång under första hälften av 1300-talet men att bygget fick avbrytas när digerdöden kom. Återhämtningen tog sedan så lång tid att kyrkan inte blev färdig förrän en bit in på 1400-talet.

Uppenbarligen fanns det vissa brister i den tidens byggnadskonst för på 1700-talet var kyrkab i ganska dåligt skick. Ur sockenstämmoprotokollet 17/5 1730:
”Öfverlades huru man sig bete skulle med thet spruckna kyrkiovalvet, och fantz för godt att innan någon större kostnad gjordes, skulle Johan Jonsson Västerbillsjö eftersändas och höras hvad som therom mente. Hvilket och skedde, och som efter hvalvets besichning tillika med Kyrkiowärdarne försäkrade at ingen fara thermed månd vara.”

Men sprickorna blev sakta värre, och den 16 december 1779 företogs en besiktning av bl.a. en byggmästare Hagmansson:
”Sedan alla vederbörande hade sig samlat i kyrkan, besågs först valvet, som på åtskilliga ställen var sönderremnat och skilt sig ifrån muren. Därefter begav synemännen sig ovanpå valvet: Vilket för människors ögon syntes var mera underligt, att detsamma kunde hänga ihop, då det icke allenast var nästan överallt sönderremnat, utan ock att även själva korsbågarna skilt sig ifrån valvkåpan, ungefärligen 3 a 4 tum på flera ställen. Dessa nog betydande bristfälligheter gav synemännen första anledning att betrakta huruvida någon gudstjänst hädanefter hållas kunde, innan skadorna blivit botade: Varföre beslöts i samråd med pastor, att uti årstid, tillstundande, då tjälen går ur jorden, Byggmästaren Hagmansson anmodas att resa hit och nedtaga kyrkvalvet, till undvikande a+för någon slags olycka av detta valvet.”
Hagmansson föreslog följande material för reparationen:
200 lass gråsten
10000 st. ordinärt murtegel
10000 st. valvtegel
500 tunnor gråkalk
20 tunnor vit eller gotlandskalk
70 tolvter dubbla sågbräder till valvbågar och ställningar
100 st. granspiror till ställningar och varjehanda behov
3000 st. 6 tums furuspik
3000 st. 5 tums dito
1 skeppspund (150 kg) 3/4 tums fyrkant järn
1/2 skeppspund 1 tums fyrkant järn

Församlingen ansåg dock att ”byggmästaren Hagmanssons uppgivna omkostnad med stenvalvs uppförande så odugeligt, att deras fattiga villkor ej kunde därmed uthärda”. Därför tillkallades bonden Per Zachrisson från Kubbe som tidigare utmärkt sig vid andra kyrkoreparationer, bl.a. på Åsele kyrka Han monterade ned stenvalvet och ersatte det med ett trävalv. Uppdraget utfördes till belåtenhet och var färdigt hösten 1782.