Grätnäs
Karta från 1756
Grätnäs idag
Byn skattade år 1542 för 11 seland fördelade på två hemman. År 1773 hade skatteunderlaget ökat till 13 1/2 seland. Det behöver inte betyda att mera mark brutits; det kan också vara så att myndigheterna värderat marken annorlunda. Namnets ursprung är inte känt, men det har ibland kallats Grötnäs vilket har tolkats som att det var en ”matby” med goda odlingsförutsättningar. Det verkar mindre troligt med tanke på höjden över havet. Grätnäs verkar ha varit den by i Sidensjö som främst befolkades av finnar under den finska emigrationsvågen i slutet av 1500-talet. År 1656 omnämnes ”Jacob Thomasson, Thomas Jacobsson och Anders Andersson finnar”, en av dem ”full rök och bonde i socknen”. De i Grätnäs boende finnarna verkar även ha använt Vik och Fagerkäl som ”höbol” eller fäbod (år 1697 finns sådana uppgifter om finnarna Jonas Markusson och Nils Olufson).
1804 ansökte Pehr Nilsson och Olof Markusson om tillstånd att bygga en grovbladig såg i Grätnäsån. Det beviljades i mars 1806. Tidigare hade Nilsson och Markusson sökt tillstånd att få sänka Grätnässjön ”til utvidgande af sine ägor, samt förekommande för framtiden af förut inträffad frost å deras åker” (annars är väl det troliga att sjön förhindrar frost, i alla fall i Augusti och Sept). Tegs, Ås och Nylands byamän gick med på att bidra med 4, 4 resp. 3 dagsverken per hemman för att få nyttan av körväg till sina fäbodar efter den vunna sjöstranden. Pålsböle jordägare (från Kläppen och Näs) hade också mark vid sjöns utlopp och erbjöd sig att bidra med totalt 27 dagsverken, vilket ansågs för lite av de sökande. Lars Larsson i Fagertjäl erbjöd 5 dagsverken, men även det ansåg sökandena vara för lite. Hur det löstes framgår inte av dokumentet.
1828 ansöktes om att böter skulle utgå för den som dämde i Grätnäsån så att slåtterstränderna dränktes, så sänkningen hade tydligen skett. Ansökan avslogs.
| år 1620 | år 1700 | Storskiftet omkring år 1800 | Laga skiftet omkring år 1860 | år 1927 | |
| Total areal | – | – | – | – | 1842 |
| Landareal | – | – | – | – | 1618 |
| Åker ha | 3,1 | – | 4,9 | 29,3 | 40,5 |
| Äng ha | – | – | 14,9 | 55,5 | 57,9 |
| Svedjor och svedjeland | – | – | – | 44 | – |
| År 1559 | År 1571 | År 1621 | År 1768 | År 1915 | |
| Kor | 10 | 9 | 12 | 15 | 43 |
| Kvigor | – | 3 | 3 | 2 | 13 |
| Hästar | – | 1 | 2 | 2 | 10 |
| Får | – | 13 | 29 | 12 | 40 |
| Getter | – | 18 | 33 | 0 | 0 |
| Svin | – | 0 | 8 | 4 | 0 |
| År 1768 | År 1860 | År 1880 | År 1900 | |
| Människor | 22 | 79 | 72 | 87 |
Ovanstående tabelluppgifter från J. Vestin Kulturgeografiska studier…
Fornminnen registrerade av Riksantikvarieämbetet:
Nr 24: Fångstgropar norr om Fagerkäl
Nr 123: Fångstgropsystem vid Fagerkälsviken.
Nr 124: Fångstgropar vid Ombergsmyrorna.
Nr 133: Fångstgrop vid Fagerkälsmyran.
Nr 134: Torplämning
Nr 135: Fagerkäls bytomt. Fyra torp har funnits där, Dalmanstorpet, Vestmanstorpet, Lundgrenstorpet och Vestinstorpet.
Nr 175: Lämningar efter kvarn, såg och kraftstation
Fäbodar: Fagerkäl och Vik har tidvis betecknats som fäbodar under Grätnäs.
