Nolås
Karta från 1696
Nolås idag
Enligt traditionen levde samtidigt med bygget av Sidensjö kyrka på 13- och 1400-talen en man som hette Björn i Nolås.
Byn skattade år 1542 för 48 1/2 seland fördelade på sex hemman. Namnet betyder ”norr om åsen” vilket också är byns läge sett från By. Efterson By anses vara en av de äldsta byarna är det också logiskt att namngivningen av det första nybygget i Nolås skedde från Bys horisont. Kanske den enda stigen de första åren gick just till By.
| år 1620 | år 1700 | Storskiftet omkring år 1800 | Laga skiftet omkring år 1860 | år 1927 | |
| Total areal | – | – | – | – | 1889 |
| Landareal | – | – | – | – | 1778 |
| Åker ha | 11,0 | 15,9 | 22,4 | 84,2 | 100,2 |
| Äng ha | – | 59,1 | 68,1 | 69,1 | 65 |
| Svedjor och svedjeland | – | – | – | 62 | – |
| År 1559 | År 1571 | År 1621 | År 1768 | År 1915 | |
| Kor | 28 | 25 | 31 | 45 | 67 |
| Kvigor | – | 5 | 8 | 9 | 22 |
| Hästar | – | 6 | 5 | 8 | 23 |
| Får | – | 44 | 70 | 47 | 105 |
| Getter | – | 25 | 33 | 1 | 1 |
| Svin | – | 10 | 11 | 11 | 14 |
| År 1768 | År 1860 | År 1880 | År 1900 | |
| Människor | 53 | 120 | 122 | 140 |
Ovanstående tabelluppgifter från J. Vestin Kulturgeografiska studier…
En intressant inblick i hur bygränserna upprätthölls får man av ett rågångssynebrev från den 20 okt. 1663. Det gällde gränsen mellan Nolås och Hållen, utjord under Västerby och Nyland. Ett antal rå räknades upp, bl.a.:”tallen vid tuftjärnen som 24 mäns bomärken fanns på” När tveksamhet uppstod om gränsen på ett ställe intygade Anders Jonsson från Nyland att han 50 år tidigare hört sin far och ”Gammel Tomas i Nolås” samtala om densamma och därvid varit överens om läget.
Fornminnen registrerade av Riksantikvarieämbetet:
Nr 69: Tuve, se vidare under /Byar.
Nr 70: Gruvhål
Nr 71: Sentida ristning, gränsmarkering mellan Nyland, Nolås och Själevad.
Nr 72: Fäbodlämning.
Nr 81: Torplämning, Barsta.
Nr 90: Fågelfångstanläggning.
Nr 107: Klöfsnäs gamla tomt.
Nr 111: Gambovallen. Norr om nr.72.
Fäbodar: Låg knappt tre km norr om byn norr om Skisjön. Tidigare låg fäbodarna vid Kälvattnet, och då menas det Kälvatten som ligger ytterligare några km norrut, nära gränsen mot Anundsjö. De flyttades till det nya läget p.g.a. skrömt. Enligt en anteckning fanns det rävlyor i närheten vilket ska ha skrämt flickorna. Raä (nr111, se ovan) anger ett läge flera km öster om Kälvattnet men kommenterar samtidigt att ” området besiktigades förgäves. Sannolikt har fäbodarna legat vid någon annan plats i området.” Från 1918 användes Klöfsnäs som fäbodvall. Då kunde fäbodpigan vistas hemma i byn under dagarna och mjölken skickas till Ö-viks mejeri.
Nolås fäbodar
