Sidensjös historia före år 1900

Nolås

xnolas
Karta från 1696

znolas
Nolås idag

Enligt traditionen levde samtidigt med bygget av Sidensjö kyrka på 13- och 1400-talen en man som hette Björn i Nolås.

 Byn skattade år 1542 för 48 1/2 seland fördelade på sex hemman. Namnet betyder ”norr om åsen” vilket också är byns läge sett från By. Efterson By anses vara en av de äldsta byarna är det också logiskt att namngivningen av det första nybygget i Nolås skedde från Bys horisont. Kanske den enda stigen de första åren gick just till By.

 

år 1620 år 1700 Storskiftet omkring år 1800 Laga skiftet omkring år 1860 år 1927
Total areal 1889
Landareal 1778
Åker ha 11,0 15,9 22,4 84,2 100,2
Äng ha 59,1 68,1 69,1 65
Svedjor och svedjeland 62
År 1559 År 1571 År 1621 År 1768 År 1915
Kor 28 25 31 45 67
Kvigor 5 8 9 22
Hästar 6 5 8 23
Får 44 70 47 105
Getter 25 33 1 1
Svin 10 11 11 14
År 1768 År 1860 År 1880 År 1900
Människor 53 120 122 140

Ovanstående tabelluppgifter från J. Vestin Kulturgeografiska studier…

En intressant inblick i hur bygränserna upprätthölls får man av ett rågångssynebrev från den 20 okt. 1663. Det gällde gränsen mellan Nolås och Hållen, utjord under Västerby och Nyland. Ett antal rå räknades upp, bl.a.:”tallen vid tuftjärnen som 24 mäns bomärken fanns på” När tveksamhet uppstod om gränsen på ett ställe intygade Anders Jonsson från Nyland att han 50 år tidigare hört sin far och ”Gammel Tomas i Nolås” samtala om densamma och därvid varit överens om läget.

Fornminnen registrerade av Riksantikvarieämbetet:

Nr 69: Tuve, se vidare under /Byar.
Nr 70: Gruvhål
Nr 71: Sentida ristning, gränsmarkering mellan Nyland, Nolås och Själevad.
Nr 72: Fäbodlämning.
Nr 81: Torplämning, Barsta.
Nr 90: Fågelfångstanläggning.
Nr 107: Klöfsnäs gamla tomt.
Nr 111: Gambovallen. Norr om nr.72.

Fäbodar: Låg knappt tre km norr om byn norr om Skisjön. Tidigare låg fäbodarna vid Kälvattnet, och då menas det Kälvatten som ligger ytterligare några km norrut, nära gränsen mot Anundsjö. De flyttades till det nya läget p.g.a. skrömt. Enligt en anteckning fanns det rävlyor i närheten vilket ska ha skrämt flickorna. Raä (nr111, se ovan) anger ett läge flera km öster om Kälvattnet men kommenterar samtidigt att ” området besiktigades förgäves. Sannolikt har fäbodarna legat vid någon annan plats i området.” Från 1918 användes Klöfsnäs som fäbodvall. Då kunde fäbodpigan vistas hemma i byn under dagarna och mjölken skickas till Ö-viks mejeri.

nolasfab
Nolås fäbodar

Written by Annika

24 juni, 2013 den 08:46