Sidensjös historia före år 1900

Prästbordet

xprastbordet
Karta från 1698

zprastbordet

Prästbordet idagDen förste prästen vi känner till som bodde på prästbordet var en herr Olof som omnämns 1527. År 1480, då ånäsbrevet skrevs,var Sidensjö ingen egen församling och prästen bodde i Nätra. Någon gång under de 47 åren däremellan blev Sidensjö egen församling och det kan väl anses troligt att herr Olov inte var den förste prästen. En av hans efterträdare var herr Anders, präst 1542-1556. Om honom har det forskats en del eftersom han räknas som stamfader till den kända lärdomssläkten Boethius. Han lär ha varit gift med en nunna ur Sankta Clara kloster i Stockholm.

Förutom prästen och hans folk bodde det människor i den dalgång där vägen till Bjästa passerar mellan kyrkan och hembygdsgården. Dalgången kallades Fiskarbydalen, och där bildade ån ett sel. Enligt vissa uppgifter fanns också skvaltkvarnar som utnyttjade vattnet från Nätraån som i äldre tider åtminstone delvis kan ha haft sitt lopp där landsvägen går idag.

Inför storskiftets införande år 1766 skulle gränserna mot grannbyarna fastställas. Då avhandlades först det s.k. Ånäset (nuvarande fotbollsplanen med omgivningar), som då ägdes av By. Prosten (Johan Lidin) vägrade att gå med på Bybornas gränsdragning utan ansåg att deras ägor var mindre. Ingen ville ge sig, och bönderna från By avtågade utan att frågan avgjorts.

Sedan kom Bredåkers hemman nr. 1 och 2 överens med prosten om ett markbyte. Men:

”Sedan…delningen var förrättad, bytet gjort ok underskrifterne skiedde, förklarade herr Probsten sig att hans mening vid bytet ej varit at bönderna skulle få så stor tract”.

Bredåkersbönderna genmälde då att deras tegar var i bättre skick, och att prosten inte skulle få tillträde till dem förrän han förbättrat sina. Prosten ville inte det, och det hela slutade med att lantmätaren Gerhard Johansson Edman rekommenderade myndigheterna att:

”Herr Probsten blifver alfvarsamt förmant ok tillhällen at Lagln Cultivera ägorne, som bäst torde kunna skie, om derå blifver satt åbo.

Antingen hade herr Prosten en dålig dag, eller också hade han inget givmilt sinnelag.

 

år 1620 år 1700 Storskiftet omkring år 1800 Laga skiftet omkring år 1860 år 1927
Total areal (fjäll) 474 (852)
Landareal (fjäll) 474 (849)
Åker ha 7,3 14,8 61,8
Äng ha 26,8 51,8 13,6
Svedjor och svedjeland
År 1559 År 1571 År 1621 År 1768 År 1915
Kor 25 32 44
Kvigor 7 3 6
Hästar 3 3 11
Får 26 24 7
Getter 16 0 0
Svin 5 3 8
År 1768 År 1860 År 1880 År 1900
Människor 56 43 99 123

Ovanstående tabelluppgifter från J. Vestin Kulturgeografiska studier… 

Fornminnen registrerade av Riksantikvarieämbetet:

Nr 2: Minnessten, Gustav VI Adolf 1952.
Nr 3: Minnessten, Angermannus. Rest 1930.
Nr 25: Lämning efter smedja.
Nr 41: Prästgårdens gamla tomt, öster om kyrkan.
Nr 53: Skärvstensförekomst.
Nr 93: Hembygdsgård.
Nr 156: Fäbodlämning, se nedan.

Fäbodar: Låg ca. 2.5 km nordväst om Åbodsjön. Fäboden bestod av två eldstäder, en för prästen och en för torparna. 1924 användes fäbodarna för sista gången. På stigen från Nybodarna mot prästbodarna finns en sten som kallas altaret. När man passerade denna sten på väg mot bodarna ”offrade” man en sten, en pinne eller till och med en slant för att få lycka i fäbodarna. Ännu på 1950-talet offrade man här på skämt när man for den vägen till älgjakten  innan Hinnsjövägen byggdes.

Written by Annika

29 juni, 2013 den 10:17