Teg
Karta från 1805
Teg idagByn skattade år 1542 för 22 seland fördelade på fyra eller fem hemman. Namnet betyder ”åkerbit eller annan äga, avgränsad av diken”.
| år 1620 | år 1700 | Storskiftet omkring år 1800 | Laga skiftet omkring år 1860 | år 1927 | |
| Total areal (fjäll) | – | – | – | – | 565 (399) |
| Landareal (fjäll) | – | – | – | – | 565 (388) |
| Åker ha | 4,0 | – | 12,3 | 13,3 | 31,0 |
| Äng ha | – | – | 27,3 | 32,9 | 18,9 |
| Svedjor och svedjeland | – | – | – | 31 | – |
| År 1559 | År 1571 | År 1621 | År 1768 | År 1915 | |
| Kor | 12 | 12 | 16 | 20 | 29 |
| Kvigor | – | 3 | 2 | 4 | 9 |
| Hästar | – | 2 | 2 | 4 | 8 |
| Får | – | 14 | 32 | 24 | 36 |
| Getter | – | 7 | 11 | – | – |
| Svin | – | 3 | 4 | 4 | 8 |
| År 1768 | År 1860 | År 1880 | År 1900 | |
| Människor | 31 | 57 | 52 | 46 |
Ovanstående tabelluppgifter från J. Vestin Kulturgeografiska studier…Vissa byar i Sidensjö hade bytt till sig rätt till strömmingsfiske längs Nätrakusten mot att nätraborna fick ha fäbodar på Sidensjö fjällskog. Sven Bodin från Trysunda, numera bosatt i Stockholm har tipsat om att en vik utanför Köpmanholmen som kallas Texviken eller Täcksviken enligt muntliga uppgifter användes för fiske av bönder från Teg.
Den något omotiverade bukten i gränsdragningen mot kyrkans skog direkt norr om byn härrör från en dom i Ångermanlands lagmansrätt 1805 där det fastslogs att ”Tegs byamän härefter som hittills bibehållas vid ifrågavarande på Sidensjö prästebords stomjord belägna med gård och vård försedda äng”. Enligt traditionen skänktes området ursprungligen som brudgåva till Teg.
Fornminnen registrerade av Riksantikvarieämbetet:
Nr 43: Fjärdningssten, längs gamla kyrkvägen.
Nr 44: Sentida ristning, fjärdningssten.
Nr 45: Vägbank, gamla kyrkvägen.
Nr 143: Vägmärke/sten belägen längs ”Slamparvägen” mellan Teg och Vik. (se vidare under Vik).
Nr 154: Fäbodlämning, nya läget.
Nr 163: Fäbodlämning, gamla läget.
Nr 168: Gruvhål/skärpningar på Skalberget.
Fäbodar: Ligger ca. tre km sydväst om Grätnäs och nordväst om den stora Grässemyran (nr 154 ovan). Före 1750-talet låg fäbodarna direkt söder om Grässemyran (nr. 163 ovan), drygt två km sydost om nuvarande läge men tvingades flytta då det gamla läget ”torde tränga Pastoren och Hämbras fäbodar”. På det nya stället låg dessförinnan Ås fäbodar, som flyttade till sitt nya läge norr om Hannsjön. På hemskogen har man för länge sedan använt ”bumeli-bodarna” som låg ca. 400 m öster om den västra spetsen av Tegs hemskog. Var namnet kommer ifrån vore intressant att veta. Enligt en uppgiftslämnare kallades de också för Väst-Lidbodarna (Lidbodarna längre österut tillhörde Hämra).
Sidensjös historia före år 1900 